Föreningen Fjällstugeägare i Sälen

1975 bildades Sälfjällskommitten som 1986 ombildades till Föreningen Fjällstugeägare i Sälen. Den består av representanter för olika stugägarföreningar och samfälligheter i Sälenfjällen och har som ändamål att tillvarata intressena för stugägarna och dagturisterna när den kommersiella exploateringen tog fart i slutet av sjuttiotalet.

Ett av de viktigaste målen har varit att slå vakt om den ursprungliga, tysta och orörda fjällmiljön och det blev tidigt uppenbart att det största hotet var skotertrafikens utveckling. Regleringen av denna blev FFS första och största uppgift att påverka.

Regleringsområden med skoterleder

Inrättande av regleringsområden där skotertrafik är förbjuden i kombination med skoterleder där det är tillåtet var den första framgången för FFS.

Dessa områden är fortfarande grunden till hur skotertrafiken ska fungera.

Naturreservat

Ytterligare ett steg i begränsningen av skotertrafiken var inrättande av naturreservat där skotertrafik enbart är tillåten på särskilda leder.

Kompisleder - ett misslyckande

Malungs kommun drev några år ett försök med kompisleder där skotrar och skidåkare skulle samsas om gemensamma leder. Detta övergavs efter några år då många skoterförares bristande hänsyn gjorde att försöket avslutades.

FFS fick då skoterleden lagd utmed fjällvägen där fordonstrafiken redan gav störningar med buller och avgaser.
Samtidigt inrättades ett nytt regleringsområde i dalgången längs fjällvägen.

Kommunalt förbud

Malungs kommun beslutade 2010 om förbud för skotertrafik i planlagda områden - d.v.s. inom alla stugområden. Läs här

Skoterled norr om fjällvägen

År 2005 föreslog plötsligt Länsstyrelsen i samverkan med Malungs Kommun att en skoterled skulle inrättas från Högfällshotellet till Granfjällsstöten, norr om fjällvägen. Efter en intensiv kampanj lyckades vi få länsstyrelsen och kommunen att lägga ner förslaget.

Förbindelseliftar

Inför millennieskiftet ville SKISTAR anlägga förbindelseliftar mellan Pulsenområdet och Högfjällshotellet. Dessutom skulle en stor parkering anläggas på myren mellan Östra Kalven och fjällvägen samt även några ytterligare liftar på Östra Kalven. FFS argumenerade vid samrådet för att denna etablering var totalt feltänkt eftersom transporten skulle ta så lång tid att väldigt få skulle utnyttja möjligheten samt att liftarna på Östra Kalven skulle få så liten fallhöjd att väldigt få åkare skulle tycka att det var intressant att åka där. Slutligen skulle det mest frekventerade längdspåret - Högfjällshotellets - skäras av och tappa sin tjusning.

Resultatet av samrådet blev att planerna inte förverkligades.

Betalspår

Under de senaste åren har FFS haft en dialog med andra aktörer om skidspårens samordning på fjället. SKISTAR har då hela tiden sagt att man avser att ta ut spåravgifter av längdåkarna. Man skulle ha ett system med betalning via liftkort, via mobil och kontant. De skulle anställa spårvärdar som skulle se till att avgifterna var betalda samt göra att åkarna kändes sig välkomna i spåren(!?)

FFS påtalade att kostnaden för inrättande och tillsyn av systemet skulle överstiga intäkten samt att det skulle bli en källa till irritation bland åkarna eftersom det skulle vara i stort sett omöjligt att avgränsa de spår som var avgiftsbelagda från andra spår och leder som underhålls av kommunen och länsstyrelsen. Markägarna skulle dessutom kunna hävda att man önskar del av intäkterna.

Inget direkt beslut har redovisats men faktum kvarstår att inga spåravgifter tas ut någonstans i Sälenfjällen - enligt vår åsikt det klokaste beslutet.

VA-frågan i Sälenfjället

Den nya lagen om allmänna vattentjänster sätter tryck på kommunerna att ta ansvaret för att se till att vattenförsörjning och avloppshanetring fungerar på ett tillfredsställande sätt. Detta har lett till att Malung-Sälens kommun har påbörjat planering för att säkra att vatten- och avloppsfrågan frå en långsiktigt hållbar lösning i hela fjällområdet. Även här har FFS tryckt på för att skynda på denna process.

Remissinstans

FFS är även remissinstans för kommunal planering av fortsatt utbyggnad och har påverkat bl.a. lokaliseringen av värmeverket vid Högfjällshotellet som först var tänkt att ligga intill fjällvägen och skämma vyn mot fjällvärlden när man passerar hotellet.